SVART...

Jag måste skriva, skriva, skriva. Annars dör jag... Allt är så smutsigt och svart. Idag är det påtagligt, de svarta molnen är så nära idag. Precis ovanför mitt huvud. Kan inte ens blunda och låtsas att de inte finns. Det går inte idag. Jag ringde mamma och allt blev ännu svartare. Det fanns en tid då jag försökte undvika allt som gör mitt liv svart. Men nu går det inte. Jag måste ringa mamma varje dag, flera gånger. Jag är så rädd att hon dör och det ger mig så dåligt samvete. Men allt blir bara svartare för varje gång jag ringer. Men jag har inget val. Jag vill ha ett avslut på allt. jag vill få in vitt, vitt, vitt i mitt liv. Aldrig mera svart. Jag vill se ljuset och känna kärleken. Jag vill vara harmonisk och lugn. Jag vill, jag vill, jag vill. Men inget blir som man vill. Allt blir bara svart...
Ni underbara vackra små liv brevid mig. Jag vill inte ge er mörkret jag vill ge er ljuset, hoppet och tron... Sluta aldrig hoppas mina älskade barn...
En dag i taget...