Mamma är arg

Nu är mamma inne i en period då hon är arg och bitter. Det går naturligtvis ut över mig. Det finns ju ingen annan som hon kan lägga det på. Jag vet att hon är sjuk men hon har alltid haft det sättet, tyvärr. Skillnaden nu är att jag inte kan bli arg tillbaka. Hon är ju döende. Jag kan inte säga åt henne. Det jag gör är att jag håller mig undan så gott det går. I morgon har hon cellgift men jag orkar inte köra henne. Det kan kosta för mkt på mitt psyke när hon är sån här. Jag ringde henne nu och sa att jag inte kunde köra henne utan att hon måste ta sjukhustaxi.- Fan, sa hon då. Jaja, jag ringer dit nu, och så slängde hon på. Nu ringde hon och sa att taxin var beställd. Jag får dåligt samvete men jag måste överleva också. Det är sån skillnad på när pappa var sjuk. Han var alltid snäll med mig hur dålig han än var. Två dagar innan pappa dog var jag förbi honom. Så sjuk han var men ändå hade han gått upp och hämtat pengar från sin plånbok och satt dem i fickan och smög de i min hand så ingen skulle se.- En liten bensinpeng, sa han och log. Han var sån min pappa. Två dagar senare dog han. Han hade inte en tanke på att han skulle dö... Eller hade han det? Jag vet inte... I hans kassaskåp hade han en stor summa pengar för han hade sålt en maskin och han gav mig en bensinpeng. Förstår ni? Han tänke inte på att han skulle dö och att jag skulle få alla pengar. Han ville att jag skulle ha en liten peng... Ja, lilla pappa. Du var så god. Vad jag saknar honom. Men han känns så levande, alltid nära mig. Undrar hur det blir när mamma är borta? Kommer hon att kännas nära som pappa gör? Kommer jag känna hennes godhet eller kommer jag känna hennes arga sida? Jag vet inte. Jag hoppas det blir godheten.
Nu ringde mamma igen. - Hemtjänsten har inte kommit än, sa hon. De ska tvätta idag men de har inte kommit. Jag var nära och säga att jag kommer och tvättar. Men jag gjorde det inte. Jag orkar inte. Hon skulle ändå bara vara arg som hon är idag. Jag kan inte bära det just nu, orkar inte.
Åh, vad jag saknar min pappa. Jag har ju kvar min pappas hus men har inte varit där på ett tag nu. Jag vet att jag måste kolla till det men det är så svårt när man jobbar och när jag har en 3 åring. Det är så svårt att ha ett liv på båda ställerna. Jag vill men det är svårt. Huset kostar inget men det är elräkningar som man måste betala. Det har ju kostat mig ganska mkt under de snart 2 år pappa varit död. Men jag har ju inget val. Jag kan bara inte sälja det. Vet inte hur jag ska göra. Det är svårt som sagt var...
En dag i taget...