Tunga dagar. Chocken har lagt sig. Mamma blir sämre för varje dag. Känner igen allt sen pappa och Faster var sjuka. Känner mig orolig och rädd. Vill inte att mamma ska dö. Rädd för ensamheten och tomheten kommer ta allt för stor plats. Tycker så synd om mamma. Stackars henne. - Jag vill inte dö, sa mamma. Det gör så ont i mitt hjärta. Känner mig så ensam med allt. Ingen att dela allt som händer med.
En dag i taget...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar